En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver reguljär utgivning minst ett nummer per vecka. Begreppet omfattar både tryckta och digitala format med fokus på aktualitet och bredd.
Svensk lag definierar dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär, inklusive löpsedel och bilaga. Fyra klassiska kriterier styr: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Trots digitalisering behåller svenska dagstidningar starka positioner jämfört med internationella motsvarigheter.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Bred täckning av samhälle och värld. |
- Primärt nyhetsrapportering för bred publik.
- Regel minst veckovis i Sverige.
- Inkluderar löpsedel och bilagor per lag.
- Fyra kriterier sedan 1800-talet.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Hyponymer som morgon- och kvällstidning.
- Engelsk översättning: daily newspaper.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Skrift med dagspresskaraktär | Lagstiftning |
| Utgivning | Minst ett nummer/vecka | Wikipedia |
| Kriterier | Periodicitet m.m. | NE |
| Internationellt | Minst två ggr/vecka | Wikipedia |
| Belägg | Sedan 1780 | Wiktionary |
| Första | Ordinari Post Tijdender 1645 | Svenska dagstidningar |
| Daglig första | Dagligt Allehanda 1776 | Samma |
| Störst 2006 | Aftonbladet 416 500 | Samma |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Svensk lagstiftning specificerar dagstidning som publikation med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning. Ett nummer per vecka räcker normalt, tillsammans med löpsedel och bilaga.
Vilka är de fyra klassiska kriterierna?
Sedan 1800-talet gäller periodicitet för regelbunden utgivning, aktualitet för nyhetsfokus, publicitet för öppenhet mot alla och universalitet för samhällstäckning.
Enligt svensk lag måste dagstidningen ha dagspresskaraktär och utkomma minst veckovis med löpsedel.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Etymologi och ursprung
Ordet beläggs i svenskan sedan 1780 och betecknar dagliga publikationer. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Inte frekvensen utan innehållet definierar termen.
Termen ”dagblad” knyter an till latinets diurnus, som betyder daglig, och relaterar till journalbegreppet.
”Dagblad” härstammar från dagliga journaler.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Upplagor från 2006: Aftonbladet 416 500 exemplar vardagar, Expressen/GT/Kvällsposten 326 000. Nyare data saknas här.
Viktiga händelser i svensk dagspresshistoria
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första, senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa: Språktidningen.
- 1700-talet: Ökning av tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten startar.
- 1864: Dagens Nyheter grundas.
- 1860-talet: Stark tillväxt, demokratisering.
- 2006: Höga upplagor trots TV/internet.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller äldre data |
|---|---|
| Definition per lag: veckovis utgivning med nyheter. | Aktuella upplagor; data från 2006. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Exakt gräns internationellt varierar. |
| Historia från 1645. | Påverkan av digitalisering på kriterier. |
| Etymologi från 1780, fornsvenska rötter. | Nuvarande största tidningar. |
Vad betyder dagstidning i ett bredare sammanhang?
Begreppet betonar nyhetsförmedling för allmänheten med regelbundenhet. I Sverige utmärks det av stark tradition trots medieutveckling.
Engelsk motsvarighet är daily newspaper, enligt Cambridge Dictionary.
Den som vill fördjupa sig ytterligare kan titta på Rekatochklart för kompletterande perspektiv.
”Tidning” syftar på nyhet, inte utgivningsfrekvens. Källa: Janolof Bengtsson.
Källor och centrala citat
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Kryssakuten
”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Språktidningen
Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidning
Dagstidning kännetecknas av veckovis nyhetsutgivning, fyra kriterier och svensk historia från 1645. Stark position kvarstår trots utmaningar. For mer information, se Australiainsight.
Är dagstidning samma som tidning?
Nej, dagstidning kräver dagspresskaraktär och minst veckovis utgivning per lag.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
2006: Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 exemplar vardagar.
Vad krävs för periodicitet?
Minst ett nummer per vecka i Sverige.
Hur översätts dagstidning till engelska?
Daily newspaper.
När kom första dagliga tidningen?
Dagligt Allehanda 1776.
Vad betyder universalitet?
Bred täckning av samhälle och värld.
Finns dagstidningar digitalt?
Ja, begreppet omfattar moderna format med kriterierna.
Relaterade artiklar
Erik Wikander är reporter för livescen och festivaler på Dagens Vinkel och ansvarar för konserter, festivaler, turnéer.