En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige. Begreppet omfattar tidningar med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. I svensk lagstiftning krävs minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga. Internationellt klassas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Sedan 1800-talet präglas definitionen av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Översikt |
|---|
| Periodisk publikation med nyhetsfokus |
| Regelbunden utgivning minst veckovis i Sverige |
| Allmänpolitisk eller nyhetsförmedlande |
| Tillgänglig för allmänheten |
- Primärt innehåll är allsidig nyhetsrapportering.
- Riktar sig till bred allmänhet.
- Krav på löpsedel och bilaga i svensk lag.
- Internationellt minst två nummer per vecka.
- Fyra kärnkriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.
- Kan utkomma mer sällan än dagligen.
| Aspekt | Detalj |
|---|---|
| Minsta utgivning Sverige | En gång per vecka |
| Internationellt | Minst två gånger per vecka |
| Kriterier sedan 1800-talet | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet |
| Svensk lag | Dagspresskaraktär eller opinionsbildning |
| Inkluderas | Löpsedel och bilaga |
| Exempel | Aftonbladet, Expressen |
| Upplaga 2006 Aftonbladet | 416 500 exemplar vardagar |
| Upplaga 2006 Expressen m.fl. | 326 000 exemplar |
Hur definieras dagstidning i Sverige och internationellt?
I svensk lagstiftning är en dagstidning en skrift med allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär. Den ska ha reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning och normalt utkomma minst en gång per vecka.
Vilka kriterier gäller?
Begreppet präglas av fyra kriterier sedan 1800-talet: periodicitet genom regelbunden utgivning, aktualitet med nyhetsfokus, publicitet som tillgänglighet för allmänheten samt universalitet med nyheter från hela världen och olika samhällsområden.
Även tidningar med längre intervall än dagligen kan klassas som dagstidningar.
Internationella skillnader
Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar, enligt Wikipedia.
Vad är etymologin och böjningarna för dagstidning?
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och syftar på tidningar som utkommer dagligen. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning, enligt Wiktionary.
Böjningar: dagstidning (obestämd singular), dagstidningen (bestämd singular), dagstidningar (obestämd plural), dagstidningarnas (genitiv plural). Se aven Australiainsight for fler detaljer.
”Tidning” relaterar till fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse, inte tidsperiod.
Etymologin förklaras i källor som Janolof Bengtssons blogg och Språktidningen.
Hur har dagstidningar historiskt utvecklats i Sverige?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte kraftigt från 1860-talet och påverkade demokratiseringen.
Svenska dagstidningar som Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867) är exempel på tidiga stora titlar.
Trots minskande läsare har svenska dagstidningar höga upplagor jämfört med andra länder, enligt Wikipedia.
Viktiga händelser i historien om svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar, en av de första.
- 1700-talet: Ökning av antalet dagstidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första som utkom alla dagar.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 1860-talet: Kraftig tillväxt av pressen och demokratisering.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst veckovis utgivning med nyhetsfokus. | Exakta nuvarande upplagor efter 2006-data. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Precisa gränser för ”regelbunden” utgivning i praktiken. |
| Historiska milstolpar från 1645. | Framtida effekter av minskande läsare. |
| Största 2006: Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000. | Aktuella politiska inriktningar för alla titlar. |
Vad betyder dagstidning i ett bredare sammanhang?
En dagstidning är en publikation med fokus på aktualitet och universalitet, tillgänglig för alla. Ordet översätts till ”daily newspaper” på engelska, enligt Cambridge Dictionary.
Det beskrivs också i NE och Kryssakuten som periodisk nyhetsrapportering.
Källor och citat om dagstidning
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.
Präglas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning av dagstidning
Dagstidning definieras som veckovis nyhetspublikation i Sverige med fokus på aktualitet och allmänhet. Historien sträcker sig till 1645, med stark tillväxt på 1800- och 1900-talet. Data från 2006 visar höga upplagor trots nedgång.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?
Dagstidning kräver minst veckovis i Sverige, men fokuserar på dagspresskaraktär; veckotidning utkommer sällan.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
2006: Aftonbladet (416 500) och Expressen/GT/Kvällsposten (326 000).
När myntades ordet dagstidning?
Belagt sedan 1780.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet.
Engelsk översättning?
Daily newspaper.
Behöver dagstidning utkomma dagligen?
Nej, minst veckovis räcker i Sverige.
Första svenska dagstidningen?
Ordinari Post Tijdender 1645.
Du vill inte missa
Huawei B535-235A – Stabil 4G Router för Hem och Företag
Röda dagar i juni 2025 – lista och regler för ledighet
Små prickar på händerna som kliar – Tips Och Vård
Eksem i örat receptfritt – Behandling, symtom och råd
När Blir Förstoppning Farligt – Identifiera Allvarliga Tecken
B-SR Högt – Noggrann Genomgång Av Blodprov och Inflammation
