Israel och Palestina-konflikten – en guide

De flesta har hört talas om Israel–Palestinakonflikten, men färre har en klar bild av varför den startade och vad som driver den än i dag. Den här guiden ger en faktabaserad genomgång – från historiska rötter till pågående skeenden – utan att ta parti. Här får du verktygen att förstå både helheten och de detaljer som ofta förbises.

Konfliktens varaktighet: över 75 år (sedan 1948) ·
Antal döda i kriget 2023–2024: över 40 000 (per november 2024) ·
Palestinska flyktingar (UNRWA): cirka 5,9 miljoner ·
Länder som erkänner Palestina: 146 (per 2024) ·
Större krig sedan 1948: 5 (1948, 1967, 1973, 2006, 2023)

Vad är Israel–Palestinakonflikten?

Konflikten mellan Israel och palestinierna handlar i grunden om territorium, självbestämmande och nationell identitet. Den har pågått sedan 1948 och involverar staten Israel, palestinska grupper som Hamas och Palestinska myndigheten, samt regionala och globala aktörer.

Bakgrund till konflikten

• Området historiskt kallat Palestina styrdes av Osmanska riket fram till 1917, därefter av Storbritannien som mandatområde.
• Både judar och araber gör anspråk på samma landområde med hänvisning till historiska band och religiösa helgedomar.
• Efter andra världskriget växte den sionistiska rörelsen och internationellt stöd för en judisk stat.

Varaktighet och omfattning

Konflikten har pågått i över 75 år, med flera stora krig (1948, 1967, 1973, 2006, 2023) och två palestinska intifador (1987, 2000). Den påverkar miljontals människor – palestinier i ockuperade områden, israeler som lever under hot och flyktingar i hela regionen.

Mönstret: Varje fredsinitiativ har följts av nya våldsutbrott, vilket gör lösningsprocessen extremt komplex.

Hur började konflikten?

Konfliktens rötter sträcker sig långt bakåt, men tre avgörande händelser under 1900-talet lade grunden för dagens situation.

Balfourdeklarationen 1917

• Storbritannien utlovade i Balfourdeklarationen 1917 att stödja ”upprättandet av ett nationellt hem för det judiska folket i Palestina” (Encyclopaedia Britannica – Balfourdeklarationen).
• Deklarationen var motstridig eftersom Storbritannien samtidigt hade lovat araberna självständighet i området.

FN:s delningsplan 1947

• Den 29 november 1947 antog FN:s generalförsamling resolution 181, som föreslog att Brittiska mandatet Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat (FN – resolution 181).
• Judiska ledare accepterade planen, medan arabiska ledare förkastade den.

1948 års krig och Nakba

När Israel utropade sig som självständig stat den 14 maj 1948, anföll grannländerna Egypten, Jordanien, Syrien, Libanon och Irak. Kriget slutade med israelisk seger och en massiv palestinsk flykt – cirka 700 000 palestinier fördrevs eller flydde, en händelse som palestinierna kallar Nakba (”katastrofen”) (Utrikespolitiska institutet – Landguiden).

Vad är skillnaden mellan Gaza och Västbanken?

Gaza och Västbanken är två geografiskt separata områden som båda är ockuperade av Israel sedan 1967, men de har olika historia, styre och förutsättningar.

Gazas historia under Egypten och Israel

• Gaza styrdes av Egypten 1948–1967, men Egypten gjorde aldrig anspråk på suveränitet.
• Israel erövrade Gaza under Sexdagarskriget 1967 och ockuperade det fram till 2005, då Israel ensidigt drog ut sina bosättare och soldater.
• Efter Hamas maktövertagande 2007 införde Israel och Egypten en blockad som allvarligt begränsar rörlighet och handel (Encyclopaedia Britannica – Gazaremsan).

Västbanken under Jordanien och Israel

• Västbanken inklusive Östra Jerusalem annekterades av Jordanien 1948–1967.
• Efter 1967 ockuperade Israel området och har sedan dess byggt bosättningar som enligt folkrätten anses olagliga (FN – ockupationsrätt).
• Idag styrs delar av Västbanken av den Palestinska myndigheten (PA) medan Israel kontrollerar säkerhet och markområden.

Ockupation och blockad

Båda områdena är ockuperade enligt folkrätten, men med olika system: Gaza är blockerat och isolerat, medan Västbanken är fragmenterad av israeliska bosättningar och vägspärrar.

Konsekvensen: En jämförelse visar att trots liknande ockupationsbakgrund är livsvillkoren radikalt olika – Gaza lider av akut humanitär kris, medan Västbanken har ett fungerande (men begränsat) självstyre.

Här är en jämförelse av de två områdenas grundläggande fakta:

Mönstret: Ockupationens olika former har skapat två skilda verkligheter för palestinierna, där Gaza är en fångad enklav och Västbanken ett fragmenterat territorium under militär kontroll.

Vad var först – Israel eller Palestina?

Frågan är både kronologisk och politisk. Här är en faktabaserad genomgång.

Historiska anspråk på landet

• Området har under historien varit hem för både judar och palestinier (araber). Judiska kungariken fanns här under antiken, och palestinska araber har bott här i århundraden.
• Under Osmanska riket (1516–1917) fanns ingen separat stat ”Israel” eller ”Palestina” – området var en del av större administrativa enheter.

Staten Israel utropades 1948

• Israel grundades som en självständig stat 1948 efter FN:s delningsplan.
• Israel är medlem i FN sedan 1949 och erkänns av 165 länder.

Palestinsk stat har inte utropats formellt

• PLO (Palestinska befrielseorganisationen) utropade en palestinsk stat i exil 1988 (Utrikespolitiska institutet – Landguiden).
• Ingen palestinsk stat har funnits som självständig, suverän enhet i modern mening. Palestina har observatörsstatus i FN men är inte fullvärdig medlem.

Kontentan: Israel som stat kom först i modern tid, men palestinierna har en lång historisk närvaro och kulturell identitet i området.

Varför angrep Hamas Israel 2023?

Attacken den 7 oktober 2023 var den blodigaste i konfliktens historia och utlöste ett omfattande krig.

Hamas ideologi och mål

• Hamas är en islamistisk militant grupp som grundades 1987 med målet att upprätta en islamisk stat i hela det historiska Palestina och att bekämpa Israel (Encyclopaedia Britannica – Hamas).
• EU, USA och flera andra länder klassar Hamas som en terrororganisation.

Blockaden av Gaza

• Sedan 2007 har Israel och Egypten upprätthållit en blockad som begränsar införsel av varor, bränsle och möjligheten att resa in och ut.
• Blockaden har lett till omfattande arbetslöshet och fattigdom, vilket Hamas använt som argument för väpnat motstånd.

Händelser som utlöste attacken den 7 oktober 2023

• Den 7 oktober 2023 genomförde Hamas en samordnad attack mot israeliska samhällen och en musikkfestival, med cirka 1 200 döda och över 200 gisslantagna (Reuters – tidslinje).
• Israel svarade med omfattande flyganfall och markoffensiv i Gaza, vilket ledde till över 40 000 döda (per november 2024) enligt hälsomyndigheter i Gaza.

Vilken internationell ställning har Israel och Palestina?

Synen på de båda parternas legitimitet varierar kraftigt mellan länder och organisationer.

Erkännande av Palestina som stat

• Palestina erkänns av 146 länder (per 2024, siffran varierar allt eftersom fler länder erkänner).
• Sverige erkände Palestina som stat 2014, vilket var ett av de första EU-länderna att göra det.
• FN:s generalförsamling gav Palestina observatörsstatus 2012, men landet är inte fullvärdig medlem.

Länder som inte erkänner Israel

• Många länder i Mellanöstern och Nordafrika samt flera asiatiska länder (t.ex. Iran, Irak, Libanon, Syrien, Jemen) erkänner inte Israel.
• Totalt erkänner 165 länder Israel, vilket innebär att Israel har bredare diplomatiskt erkännande än Palestina.

Sveriges och EU:s position

• Sverige stöder tvåstatslösningen och har röstat för resolutioner som kritiserar israeliska bosättningar.
• EU som helhet har en gemensam Mellanösterpolitik som betonar tvåstatslösning, respekt för folkrätten och fördömande av våld från båda sidor.
• USA erkänner Israel som stat och har flyttat sin ambassad till Jerusalem, vilket palestinierna ser som en provokation.

Mönstret: Ju mer ett land är beroende av USA eller har historiska band till Israel, desto mindre benägna är de att erkänna Palestina.

Timeline

Vad vi vet och vad som är oklart

Bekräftade fakta

• Israel utropades som stat 1948 (FN:s delningsplan 1947)
• Palestiniernas status som flyktingar är dokumenterad (UNRWA officiella webbplats)
• Hamas kontrollerar Gaza sedan 2007 (Encyclopaedia Britannica – Hamas)
• Den 7 oktober 2023 genomförde Hamas en attack mot Israel (Reuters tidslinje)

Vad som är oklart

• Exakt antal döda i nuvarande krig (siffror varierar mellan källor)
• Framtiden för en tvåstatslösning
• Vem som har störst rätt till landet ur ett historiskt perspektiv (subjektiv fråga)

Röster från konflikten

”Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal – vi ser en hel befolkning som berövas grundläggande förnödenheter.”

– António Guterres, FN:s generalsekreterare (FN – uttalande)

”Konflikten mellan Israel och Palestina har inte en enkel lösning eftersom den handlar om två folks anspråk på samma mark.”

– Mellanösternexpert, Utrikespolitiska Institutet (Landguiden)

”FN:s resolution 242 (1967) betonar att territorier inte får förvärvas genom krig och kräver israeliskt tillbakadragande.”

– FN:s säkerhetsråd (FN – resolution 242)

Sammanfattning

Israel–Palestinakonflikten är en av de mest komplexa och långvariga i modern tid. Den har sina rötter i historiska, religiösa och nationella anspråk på samma landområde. Trots årtionden av fredsinitiativ, från Osloavtalen till senaste FN-resolutionen 2025, kvarstår grundproblemen: ockupation, flyktingfrågan, Jerusalems status och bristen på ömsesidigt förtroende. För svenska läsare som vill förstå konflikten är det avgörande att skilja på fakta, åsikter och propaganda – och att inse att båda sidor har legitima berättiganden. Utan en genuin vilja att kompromissa från båda håll kommer en tvåstatslösning att förbli en dröm, och konsekvensen för civila på båda sidor blir fortsatt lidande.

Vanliga frågor