När får man gå i pension? Riktålder 1959–1975 och skatt

Tidigaste uttag allmän pension: 64 år ·
Riktålder född 1966: 67 år ·
Garantipension ensamstående 2025: ca 1 137 kr/mån ·
Skatten sänks från: 67 år ·
Ny riktålder från 2026: 67 år för fler födelseår

Här är de viktigaste gränserna i korthet – garantipensionsbeloppet justeras årligen, men åldersgränserna är fastställda för de flesta födelseår.

När kan jag gå i pension född 1966?

För dig som är född 1966 är riktåldern 67 år enligt Pensionsmyndigheten (officiell vägledning). Riktåldern är den ålder du måste ha uppnått för att bland annat kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. Inkomstpension och premiepension kan i normalfallet tas ut tidigast tre år före din riktålder – det vill säga vid 64 års ålder.

1. Kontrollera din riktålder på Pensionsmyndighetens vägledning – den styr när garantipension och andra grundskydd kan betalas ut.
2. Räkna ut om du har rätt till inkomstpension, premiepension eller garantipension – livsinkomsten avgör nivån.
3. Bestäm om du vill ta ut allmän pension tidigast vid 64 eller vänta till 67 för högre månadsbelopp och lägre skatt.
4. Ansök via Pensionsmyndigheten cirka tre månader före önskad första utbetalning.

Kan jag gå i pension om jag är född 1959?

• Riktåldern för född 1959 är 66 år under 2025 (Pensionsmyndigheten (riktåldrar))
• Från 2026 höjs riktåldern till 67 år för födda 1959 (Pensionsmyndigheten (garantipension))
• Tidigaste allmänna pension för född 1959 är 64 år (vissa övergångsregler finns) (Pensionsmyndigheten (planera din pension))

Som född 1959 har du möjlighet att ta ut pension från 64 år, men garantipensionen väntar till dess att du når din riktålder – vilket alltså innebär att du får vänta längre om du väljer tidigt uttag.

Vad det betyder: För födda 1959 innebär 2026 års ändring att garantipensionen skjuts fram ytterligare ett år. Att ta ut inkomstpension vid 64 kan ge ett lägre livsvarigt belopp – även om den exakta effekten beror på hur länge du lever och hur pensionen utvecklas.

Hur länge får man jobba om man är född 1959?

Ingen tvingar dig att sluta arbeta vid en viss ålder. Riktåldern är inte tvingande, enligt Pensionsmyndigheten (officiell vägledning). Du kan fortsätta arbeta efter riktåldern – pensionen påverkas inte negativt av att du jobbar vidare, och du kan dessutom tjäna in mer till din allmänna pension. Många väljer att jobba längre för att få en högre pension när de väl slutar.

Får man allmän pension om man bor utomlands?

Ja, om du uppfyller villkoren för allmän pension i Sverige kan du få den utbetald även om du bor utomlands. Pensionsmyndigheten rekommenderar dock att du ansöker ungefär sex månader före din första utbetalning om du bor utomlands, enligt Pensionsmyndigheten (ansökan om allmän pension). För garantipension gäller däremot ett bosättningskrav – du måste normalt ha bott i Sverige i 40 år för full garantipension, enligt Pensionsmyndigheten (garantipension).

Vad blir den nya pensionsåldern 2026?

Från den 1 januari 2026 gäller nya riktåldrar. För personer födda 1965 och senare blir riktåldern 67 år, enligt Pensionsmyndigheten (riktåldrar). Det är en del av ett system där riktåldern anpassas efter medellivslängden – beslutet tas sex år innan den börjar gälla, vilket ger både individen och samhället tid att planera.

Två födelsekohorter, ett mönster: skillnaden mellan olika födelseår är som störst just nu – men från 2026 jämnas den ut för de allra flesta.

Riktålder för född 1965

För födda 1965 gäller riktåldern 67 år, enligt Pensionsmyndigheten (riktåldrar). De omfattas alltså av 2026 års nivå direkt utan övergångsregler.

Riktålder för född 1967

Även födda 1967 får riktåldern 67 år. Systemet är utformat så att riktåldern i framtiden kan höjas i takt med att medellivslängden ökar – men alltid med beslut sex år i förväg, enligt Pensionsmyndigheten (riktåldrar). Att riktåldern är 67 för denna grupp ger en stabil grund för planering.

Riktålder för född 1975

För födda 1975 är riktåldern ännu inte formellt fastställd – den sätts sex år före den börjar gälla – men baserat på dagens beslut blir den 67 år. Dock finns en tydlig inriktning att riktåldern kommer att fortsätta höjas efter 2030 för yngre generationer, enligt Pensionsmyndigheten (riktåldrar).

Det här är mönstret: Riktåldern är inte en fast gräns – den följer medellivslängden. För yngre generationer blir pensionsåldern med största sannolikhet högre än 67, vilket gör planering tidigt i livet viktigare.

Hur fungerar skatt på pension för en person född 1959?

Pensionärer har i Sverige i regel lägre skatt på pensionsinkomster än löntagare, tack vare det förhöjda grundavdraget. Från det år du fyller 67 sänks skatten ytterligare – en direkt konsekvens av att grundavdraget ökar för äldre personer, enligt Skatteverket (skatter och belopp). För en person född 1959, som fyller 67 år under 2026, gäller de nya sänkningarna från det året.

Hur mycket sjunker skatten efter 67 år?

• Skillnaden beror på inkomstens storlek – högre inkomst ger större effekt av grundavdraget
• För låga pensioner kan skatten bli nära noll (Skatteverket (skatter och belopp))
• Att vänta med uttag till 67 kan ge både lägre skatt och högre pensionsbelopp (Pensionsmyndigheten (planera din pension))

Skattetabell för pensionärer

Det finns ingen specifik ”pensionärstabell” – skatten beräknas på samma sätt som för löntagare, men grundavdraget är högre för pensionärer. För att få en exakt siffra för just din inkomst är det enklast att använda Skatteverkets beräkningsverktyg.

Det är värt att känna till: Att skjuta på pensionen från 66 till 67 år ger alltså en dubbel effekt för födda 1959 – både lägre skatt och högre pension.

När betalas den allmänna pensionen ut?

Allmän pension betalas ut en gång per månad, i regel den 18–20:e varje månad, beroende på helger och bankdagar. Du ansöker via Pensionsmyndigheten (ansökan om allmän pension) – gärna cirka tre månader före önskad första utbetalning. Om utbetalningen uteblir kan det bero på att ansökan inte har hunnit behandlas, eller att bankuppgifterna är felaktiga.

Utbetalningsdatum för allmän pension

• Pensionen betalas ut i slutet av månaden – inte i början
• Ändrar du bankkonto, påverkar det nästa utbetalning (Pensionsmyndigheten (ansökan om allmän pension))

Vad händer om utbetalningen uteblir?

Kontakta Pensionsmyndigheten direkt. I de flesta fall rör det sig om en administrativ orsak – till exempel att en inkomstförfrågan från Försäkringskassan inte har behandlats i tid. Att ansöka i god tid minskar risken för försenade utbetalningar.

Vad är det minsta man får i pension?

Garantipensionen är det lägsta du kan få i allmän pension om du har låg eller ingen inkomstgrundad pension. För en ensamstående person uppgår garantipensionen 2025 till cirka 1 137 kronor per månad före skatt, enligt Pensionsmyndigheten (garantipension). Om du aldrig har arbetat i Sverige kan du ändå få garantipension om du uppfyller bosättningskravet – normalt 40 års bosättning i Sverige från 16 års ålder, enligt Pensionsmyndigheten (garantipension).

Vad är garantipension?

Garantipension är ett grundskydd för dig med låg eller ingen allmän pension. Den påverkas av den inkomstgrundade pensionen – men beräknas som om den tas ut vid riktåldern, oavsett när du faktiskt börjar ta ut den, enligt Pensionsmyndigheten (garantipension). Garantipensionen behöver inte sökas separat – den hanteras i samband med din ansökan om allmän pension.

Hur mycket får man i pension om man aldrig har jobbat?

Om du aldrig har arbetat i Sverige kan du ändå få garantipension – förutsatt att du är bosatt i Sverige och uppfyller bosättningskravet. Då hamnar du på garantipensionens nivå, det vill säga det lägsta beloppet i systemet.

Hur mycket får man ha på banken som pensionär?

Dina banktillgångar påverkar inte garantipensionen, men de kan påverka bostadstillägget. Bostadstillägg är ett separat stöd som du kan ansöka om – det beräknas utifrån din inkomst och dina tillgångar. Den som har sparat mycket får således mindre i bostadstillägg, enligt Pensionsmyndigheten (garantipension).

Detta är den praktiska skillnaden för den som planerar med sparade tillgångar: garantipensionen påverkas inte, men bostadstillägget kan bli lägre.

Tidslinje: Så här ändras reglerna

Mönstret är tydligt: reglerna blir kända i förväg, men varje steg flyttar tröskeln för garantipension och grundskydd.

Vad som är bekräftat och vad som är oklart

Balansen mellan säkra siffror och framtida beslut är anledningen till att planera i god tid.

Experter om pensionsåldern

”Riktåldern är inte en ålder som alla måste pensionera sig vid – den är en indikator för när du bör vara redo att sluta arbeta, och samtidigt en tröskel för garantipension och andra grundskydd.”

– Pensionsmyndigheten (officiell vägledning om riktåldrar)

”Allmän pension kan tidigast tas ut vid 64 års ålder, men många väljer att vänta eftersom uttaget då blir högre per månad.”

– Sparbanken Tanum (lokalt sparbanksperspektiv på pensionsuttag)

Båda citaten pekar mot samma slutsats: det finns ingen enskild pensionsålder, utan flera trösklar att planera mot.

Sammanfattning

Att gå i pension i Sverige styrs av tre olika åldersgränser – tidigaste uttag av allmän pension (64 år), riktåldern för garantipension och grundskydd samt åldern för sänkt skatt (67 år). För födda 1959 innebär 2026 års ändring att riktåldern höjs från 66 till 67 år, medan födda 1966 redan har riktåldern 67 år. För den som är född 1966 eller senare är valet tydligare: att ta ut pension vid 64 ger flexibilitet men lägre månadsbelopp – att vänta till 67 ger högre inkomst och lägre skatt, eller så fortsätter du arbeta längre om du vill. För småsparare innebär skillnaden i praktiken att varje extra år av arbete förbättrar den ekonomiska situationen på äldre dagar.

Vanliga frågor

Svaren utgår från Pensionsmyndighetens nuvarande regler och kan behöva uppdateras när riktåldrarna justeras.